Är inne på mina sista dagar/veckor på moröbacke. Känns allt mellan bra och dåligt. Efter att ha jobbat där till och från i 2 och ett halv år. och haft ett schema där sen i November så börjar man kunna stället utantill. Inte så mycke utmaning längre.

Man hittar till alla.

Man vet vad man ska göra hos alla. 

Man känner alla.

Man känner alla lite för bra.

Man vet exakt vad som gör folk glada, sura, ledsna och irriterade.

Man har favoriter. Favoriter som får en att vilja jobba och favoriter som gör det svårt att lämna området.

 

Men det känns bra. Mycket bra. Men någonstans långt långt där inne så skulle man vilja röra sig mot landstinget och allt vad dom har att erbjuda, men rädslan att bli helt utan jobb väger över i daxläget. Så jag kämpar vidare. Framöver lutar det mot ett schema antingen på sörböle eller på erikslid. Båda har sina fördelar. På sörböle har jag jobbat förr och hittar i området/byarna. Men bor betydligt närmare erikslid vilket inte heller vore fel.

 

Är glad över allt jag kan få. Ska jobba. Ska bli poolad. Kanske plugga. Socionom. Sjuksköterska.